Jag jobbar idag, men Ottos äggjakt kommer bli eucalyptus-sök!

Igår fick Otto ett bakslag. Jag lyfte upp han tokigt från badkaret tror jag och så började han få helt sjuka nervryckningar! Började med en låg dos kortison när 2 h hade gått, efter 1,5 h fick han en låg dos till och då dröjde det lite mer än 1,5 h så var det över. Då sov han som ett barn! Vette sjutton vad som blev knas, men märkt att han inte gillar när jag lyfter så (en hand mellan frambenen och en hand bakom rumpan, han blir alltså ostabil i ryggen tror jag), så jag ska passa mig nu verkligen!

Jag var iväg till AtlasProfilax och rätade till min Atlaskota under skallen. Kändes väldigt oseriöst, kändes som en dildo som kördes in i nacken från båda hållen i 2 minuter och sen var det över, "fixat". Vette fan. Men upplever att jag inte har lika svårt att dra bak axlarna samt att huvudet är mer "på" kroppen... så de är ju bra.

Blir mer och mer veggie här hemma! Den enda jag inte gillar, pga. priset för mängden, är nuggetsen. 

Men alla dessa är riktigt goda, rekommenderar starkt schnitzeln med gruyéreost!   

Beställde hem ett påskägg till mamma, men hon lär inte få det försen på fredag nästa vecka. Tills dess får hon en liten minipresent från The body shop! I morgon kommer storebror hem, iiih! Han och jag ska festa ihop på kvällen, så vi ska på grillfest hos hans kompisar. Ska bli riktigt kul! Fick köpa ut åt honom (trots att han är 27 år) eftersom han kommer i morgon kväll och han inte är hemma när systemet har öppet, haha. Så de blir hans "ägg"! Pappa tänkte jag prova att bjuda på vegetarisk mat! 

Otto är lite off idag, lite orolig och flängande. Tog en promenad nu, trots att vi slutat med kvällspromenader efter 19 (kissas bara på busken utanför vid 22) så han får en sista promenad vid 18 numera. Örebro har blivit så oroligt med knivöverfall och rån och jag vill inte hamna mitt i det så därflör har det fått bli så. Enligt polisen är det en gänguppgörelse, men för min del spelar det ingen roll, säkra före det osäkra. Hur som helst verkar det som att det gjorde susen, vi busade med tuffa tag innan så han fick igång kroppen och så blev promenaden ca 200 meter...

Idag var vi i Västerås igen! Bilresan gick mycket bättre än sist, trots snöoväder! Vi kom fram i god tid och väntade i väntrummet en stund, sen kom Stefan som var så glad att få träffa Otto igen! Vi började att prata om hans medicinering, att vi bytte och vad han går på nu. Sen klämde han igenom Otto. Small till framme vid nackslutet och ömmade ovanpå rumpan ovan benen, med andra ord har de andra två punkterna lagt sig! Ni skulle sett mitt ansikte när han sa det! Nu är det då bara rumpan kvar! 

Vi behandlade med laser för att jag skulle få se hur det fungerade, när behandlingen på typ 5 minuter var klar och Stefan klämde igenom igen så visade inte Otto någon smärta alls! Vi gick iväg och satte Otto på en vibrationsplatta i 15 minuter för att jag skulle få se hur även den fungerade, Otto blev alldeles svettig om tassarna. 

  Nu ser det alltså ut såhär. De röda punkterna visade var och

vilken grad av smärta Otto hade förut till vänster och höger visar hur det är nu.

Jag blev så GLAD av resultatet! Fattar ni? Inser ni? TVÅ VECKOR! 60% av smärtan är borta! Nu kör vi 4 veckor med dessa behandlingar så blir han förhoppningsvis bra! Undrar när vi kan trappa ned med medicinen, tänk om de blir redan om en månad? Då kanske vi kan komma ut på tävlingsbanorna i slutet på sommaren! Vet att det låter som att jag är tävlingsgalen, men sen jag såg hans glädje på banan sist så vill jag inget annat än komma ut och se den glädjen igen!

Såhär står det i journalen nu:

Otto har fungerat bättre nu men hade lite bakslag på sina nya mediciner som Onisor.

Nu står Otto på Gabapentin för neurologisk smärta och kortison.

Han rör sig fritt och ledigt.

Inga problem med hopp, postrial reaktioner = ua.

Vid undersökning krepitation i främre bröstrygg men utan smärta.

Ingen kvarstående smärta i Th 12-L 1 området.

I ländrygg finns kvarstående smärta och svaghet i L5-L7/S1 området.

Laserbehandling av ryggmuskler och ryggmobilisering med vertikal vibrationsplatta på 5Hz under 15 minuter.

Hunden visar ingen ömhet i ländryggen efter behandling.

Om matte behandlar på detta vis varje vecka och kommer åter för uppföljning om 4 veckor så får vi sutvärdera hundens fortsatta rehabiliteringsbehov.

/SR

Det är något med sista minuten... eller kanske sista dagen? Inte orkat, velat eller haft motivation till att göra klart detta arbete. Men idag va sista dagen, gick upp tidigt och körde på tills de va jobb-dags, jobbade, åt hos föräldrarna, åkte hem och pluggade igen... 22.50 blev det klart och 24.00 va deadline. Rätt okej ju? Dock visade det sig att mina 12 skrivna sidor hade radavstånd 1,15 istället för 1,5... en jävla massa arbete i onödan alltså. Detta är inte jag, jag brukar tycka det är kul, detta ÄR intressant och jag vill... men inte nu. Jag vill så mycket annat, känner mig sjukt fixig just nu, sitter inne på MASSOR med smarta lösningar och idéer!

Söndag! Idag innebär det jobb 12-16 och plugg före och efter. I morgon ska jag påbörja en hemtenta som ska in den 1 april och i övermorgon, då bär det av till VÄSTERÅS för rehab introducering!

Denna bild gör mig glad på något vis. Bilden visar hur jag planerade var Otto skulle få vara som valp i gamla lägenheten, alltså 5 år gammal bild. Här hade han fått flytta ut till hallen och en liten del av vardagsrummet... lillplutten

Otto har börjat tala om när jag glömt ge han hans medicin! Igår höll jag på att somna, då väcker han mig varpå jag tror han vill gå ut, men han går till köket och tittar på medicinburken. När jag väl gett honom medicin och tvättar av händerna springer han in i sovrummet och bäddar ned sig i sängen. Älskade hund, du har koll på mig!

Jag beställde hem ett smakprov på Magnussons hundfoder för ett tag sen. Otto gillar det verkligen men vi kommer stå kvar vid det vi är med nu. Träningsgodis på kurs är Schmackos, hemma är det Natures:menu och som topping över maten tar vi Harringtons från England.

Här har vi fredagsmys och lördagsmyset. Dock kan det hända att det slinker ned under pluggstunder också...    

Denna godisskål fick Otto av Maria och Andreas när jag fyllde år för ty 4 år sen.  

Såhär ser vårt träningsskåp ut!  

Fodertunna från Ullared och foderskålsställning från USA, New York  

En extra fodertunna, större säckar blir billigare

Denna tid i mitt liv va en av de bästa! 

April 2013